ringman.se

Författare: Anders

  • Ny dator

    Ny dator

    Jag köpte en ny dator i höstas, närmare bestämt i oktober 2025. Det var en dyr en, väldigt dyr. Den dyraste jag någonsin har ägt, den var mer än dubbel så dyr som den dator jag hade innan.

    Det är en stationär dator och det jag betalade för den var bara för själva datorlådan med innehåll. Tangentbord och mus hade jag sedan innan och skärm hade jag köpt ett par månader innan för att ha den som extern skärm till min laptop. Det är en 32 tums skärm från Samsung.

    Beskrivning av datorn

    Jag är dålig på allt det där med processorer, minnen och hårddiskar. Men om jag skall beskriva den så är märket Framework. Moderkortet lär vara bra och så även processorn har jag förstått. Fråga mig inte vad det är för någon, har det säkert i någon specifikation. Jag har 64 GB med minne och en 2 TB hårddisk.

    Det fanns plats för 2 hårddiskar (det är sådana där väldigt små moderna saker). Jag funderade ett tag på att sätta I 2 men tänkte att 2 TB räcker tills vidare. Dessutom är hårddiskar dyra, tror att den jag köpte stod för cirka en tredjedel av slutpriset.

    Framework säljer mest laptops och då köper man den i delar och monterar ihop det mesta själv. Det var lite så med denna desktop också, i alla fall lite. Jag fick sätta i hårddisken själv samt den fläkt som finns i datorn. Resten var monterat.

    En kul grej att det finns uttag längst ner på framsidan för externa portar. Det finns en massa olika att välja på, till exempel minneskortsläsare, hörlursuttag, bredband, HDMI med mera.

    Jag köpte 2 USB A och 2 USB C. Då kan jag växla mellan att ha en av varje eller 2 av någon.

    Transporten

    Framework är, vad jag har förstått, ett företag ifrån USA, men det finns tydligen ett kontor i Europa också tror jag. Jag var i alla fall säker på att datorn skulle skickas från USA, men när jag fick lite leveransuppgifter så såg jag att den skickades från Taiwan. I och för sig förståeligt, den tillverkas troligen i Asien och troligen då i Taiwan.

    När jag såg att den skulle komma Ifrån Asien så räknade jag med att den skicka transportera med båt till någonstans i Europa och sedan med lastbil till Sverige. Jag såg framför mig en leveranstid på minst en månad.

    Gissa om jag blev överraskad när jag såg att den skickades med flyg och att det gick undan. Jag kunde följa transporten från Taiwan till Singapore, sedan till Peking, New Delhi, Paris och till slut till Göteborg. Cirka 2 dygn efter att planet med min dator hade lyft från flygplatsen i Taiwan så ringde en tjej från UPS och frågade om jag var hemma eftersom hon hade en leverans till mig.

    Köra i gång datorn

    Jag fick som sagt montera in fläkt och hårddisk själv och det var inga problem. Värre vad sen att jag kom på att jag behöver ett tangentbord och en mus när jag skulle köra gång datorn första gången. De jag hade sedan tidigare går på Bluetooth och det kom jag inte åt förrän datorn var i gång på riktigt. En gammal USB-mus hade jag, men jag fick köpa ett tangentbord som gick via USB.

    Dessutom så behövde jag en Internet-kabel. Datorn har WiFi, men den kunde jag inte ansluta till förrän Windows var helt i gång, vid installationen av Windows behövdes en kabel. Så en sådan kabel fick också köpas.

    Till slut så gick den i alla fall i gång och den har fungerat riktigt bra sedan. Men ärligt talat så har jag inte använt den så ofta som jag trodde jag skulle göra. Det är liksom lättare att köra i gång min gamla bärbara dator.

    Fotot har jag tagit själv

  • Midsommar 2026

    Midsommar 2026

    Midsommarafton idag när jag skriver detta. Egentligen så är det inget jag bryr mig så mycket om. Visst, det är en trevlig tradition och så, men det är inget som jag bryr mig något om.

    För jag firar aldrig midsommar, jul, nyår, påsk och vad det är för helger. Sedan dess att jag blev vuxen så har jag mindre och mindre intresserad av dessa högtider.

    Midsommar förr om åren

    Som jag nyss skrev så har jag inte firat exempelvis midsommar som vuxen. Men som barn så var detta en kul helg vill jag minnas.

    Vi hade på den tiden tillgång till en sommarstuga utanför Halmstad, den tillhörde egentligen min morfar. Varje midsommarhelg så åkte vi dit för att fira midsommar. Det var inte bara min familj, det var min morbror och hans familj och grannar nere vid stugan.

    Det började redan vid eftermiddagen då det var dans runt midsommarstången en bit ifrån stugan. Höjdpunkten där var att alla barn fick en glasspinne och en plastmugg med läsk, det var stort när man var liten.

    På kvällen så samlades alla vid någons stuga och det åts mat. Minns inte exakt vad, men det var säkert sill och potatis. När maten sedan var uppätet så gick vi yngre iväg och hittade på något medans de vuxna satt och pratade.

    Under de senaste åren

    En gång under tiden som vuxen har jag firat midsommar på riktigt. Det var 2011 och några släktingar från USA besökte Sverige för första gången. De var hos min syster i Västerås. Jag, mina föräldrar och min bror med fru och dotter åkte dit.

    Det var kul att träffa släkten men att fira midsommar var så där. Amerikanarna skulle få uppleva det där med dans runt midsommarstången men jag var inte med. På kvällen så var det en stor middag hemma hos min syster med släkt och vänner. Jag satt och led hels kvällen och längtade tillbaka till det hotellrum som jag bodde i under denna helg.

    Andra helger

    Det är som sagt inte bara midsommar som jag hoppar över att fira. Jag föredrar att vara själv under jul, nyår och påsk, inte fira dessa helger på något sätt. Det ger mig inget, ser ingen som helst glädje i att umgås med andra under dessa helger.

    Min födelsedag firar jag mot min vilja. Det finns de i min närhet som uppvaktar mig, gratulerar mig och så. Helst av allt så skulle jag vilja slippa grattis samtal och SMS, att få bli lämnad i fred den dagen.

    Bilden kommer ifrån ChatGPT.

  • Tecknade serier

    Tecknade serier

    Jag är inte någon större konsument av tecknade serier. I alla fall inte numera. När jag var yngre så köpte jag en del, men inte några större mängder egentligen.

    Det jag läste var sådana vanliga tidningar som de flesta läser. Men nu på ”äldre dagar” så har jag börjat läsa en del. Nu så är det inte serier som är bland de där vanliga, utan sådant som är lite smalare och som vänder sig till en mindre krets. Det är sådana som görs av privatpersoner, inte något förlag, och jag har hittat en favorit.

    Det jag läste förr om åren

    När jag var yngre, betydligt yngre, så tror jag att jag läste Kalle Anka en hel del. Sedan när jag kom upp i kanske högstadieåldern så hade jag en prenumeration på Buster i många år. Jag läste också Fantomen ett kort tag vill jag minnas. Sedan när jag var 25–30 så köpte jag alla nummer av en tidning som jag tror hette Python. Det var i alla fall en tidning som bara kom ut under något år.

    Numera så har jag ett abonnemang på Readly och där läser jag 91:an varje gång det kommer ut ett nytt nummer.

    Ny upptäckt

    För något halvår sedan så började jag på Instagram följa en konstnär/tecknerska som nästan bor i trakten där jag bor. Jag insåg efter ett kort tag att hon hade gett ut lite serier som hon hade gjort. Under ett bra tag så tänkte jag att jag måste köpa några av dom eftersom jag blev lite nyfiken. Dessutom så lade hon ut lite på Instagram och dom gillade jag mycket.

    Tjejen heter Cajsa men kallar sig för Tossaniska. Hennes serier tar upp massa olika saker, till exempel så kanske hennes mest kända är ett seriealbum som handlar om livet i en sekt och hur det är att lämna en sådan. Den boken heter Becoming an Ex-Mormon.

    I alla fall, nu för ett tag sedan så gjorde jag slag i saken, kontaktade henne och köpte några av hennes seriealbum. Bland annat då den ovan nämnda boken om att lämna en sekt. Allt jag köpte var bra, men den boken stack ut mycket och jag har läst den flera gånger.

    Efter ett par dagar beställde jag mer av henne. Då blev det bland annat en som handlar om udda och stela dejter och som heter Stelt vid första ögonkastet. Om jag gillade hennes bok Ex-Mormon mycket så var det inget mot vad jag gillade denna. Jag läste igenom den upp emot 10 gånger de första dagarna och jag skrattade lika mycket varje gång. Här kan vi snacka om humor som verkligen tilltalar mig.

    Mörka ämnen

    En del av hennes serier tar upp en del mörka och djupa ämnen, men hon gör det med en stor portion humor och det gillar jag. Ta bara hennes Becoming an Ex-Mormon som tar upp många av de hårda regler som gäller för de som lever i en sekt, att inte få klä sig som man vill, inte få ät och dricka vad man vill och så vidare. Detta presenterar Cajsa med en underbar skön humor.

    Boken om lite udda första dejter, kanske inte är så mörk och djup, men där finns flera personer som man kan riskera att möta om man ger sig ut och dejtar.

    Jag rekommenderar verkligen Cajsas serier. Kolla in henne på Instagram på @tossaniska och @becominganexmormon.

    Fotot har jag tagit själv.

  • Min sjukdom

    Min sjukdom

    Jag har en sjukdom, en kronisk sådan. Den är inte allvarlig, men den är jobbig och påfrestande. Min sjukdom gör sig påmind varje dag, mer eller mindre hela tiden.

    Det är en sjukdom som konstant påverkar mig, men också min omgivning. Jag kan leva med denna diagnos. Men det är jobbigt att ta sig igenom varje dag.

    Från allra första början

    Om jag skall ta det från första början så märkte jag någon gång under hösten 2011 eller våren 2012 att något var fel med mig. Jag fick mer och mer problem med att gå. Detta var jobbigt för mig eftersom jag var van vid att gå, cykla och springa. Jag bor ett par kilometer ifrån city i den staden som jag bor i. Skulle jag ner till city så gick jag eller cyklade, någon enstaka gång så tog jag bussen.

    Men detta blev svårare och svårare, mina ben löd mig inte längre. Jag kände att kraften i mina ben försvann alltmer och mer. Så jag gick till min läkare på den vårdcentral som jag tillhörde. Han undersökte mig, men kunde inte hitta något som han ansök var fel. Men när jag skulle gå så sa han att min gångstil inte såg normal ut, att det var bäst att gå det kollat hos en specialist.

    Lång rad undersökningar på sjukhuset

    Så jag fick en remiss till neurologen på sjukhuset i staden jag bor i. Eter en tid så jag träffa en läkare där. Han undersökte mig och skickade mig vidare på andra undersökningar.

    Under några månaders tid så var det flera besök på sjukhuset. Åtskilliga gånger fick jag lämna blodprov (jag hatar att bli stucken), jag fick genomgå en magnetröntgen och jag fick göra ett ryggmärgsprov.

    Det sista av dessa, ryggmärgsprovet var en upplevelse förresten. Jag hade hört att det kunde göra fruktansvärt ont, så jag var rätt nervös. Mär jag kom dit så fick jag en otroligt bra läkare som, tillsammans med två sköterskor, förklarade hur allt skulle gå till. Det lugnade mig lite. Sen så började dom, hon sa efter ett tag att hon skulle sticka mig. Sen så skulle jag hosta några gånger. Efter det så sa läkaren att nu var det klart. Jag hade inte känt något.

    Diagnosen

    Den 12 september 2012 så skulle jag upp till läkaren igen för att få min diagnos. När han sa vad det var så blev jag ärligt talat inte chockad. På något sätt så visste jag redan vad det var för sjukdom jag hade åkt på.

    Nu så var det vara att acceptera det hela. Jag fick ett par kryckor som skulle underlätta för mig. Så småningom så fick jag under en tid behandling med en medicin som skulle bromsa sjukdomsförloppet. Bota den gick inte.

    Livet efter diagnosen

    Nu när jag skriver detta så börjar det närma sig 14 år med denna sjukdom för mig. Jag klarar mig hyfsat, även om det är jobbigt varje dag. Jag klarar inte att gå mer än ett par hundra meter, jag har svårt för att stå still allt för länge. Min balans har blivit riktigt dålig och jag är konstant trött.

    Men jag klarar mig i alla fall. Det finns de som efter en kortare tid med denna sjukdom hamnar i rullstol. Jag vet att jag också kommer att göra det och att den dagen inte är allt för avlägsen. Men än så länge kan jag gå med hjälp med kryckor.

    Jag inser att jag trots allt är lyckligt lottad. Trots att jag har en jobbig sjukdom som påverkar mig mycket, så finns det de som har det mycket värre.

    Fotot är skapat med ChatGPT

  • Nystart för bloggen

    Nystart för bloggen

    Okey, nu så kör jag igen. Ännu ett försök till en nystart av denna blogg. För vilken gång i ordningen vet jag inte.

    Det blir ofta som så att jag skriver ett par inlägg, sen så går bloggen i dvala igen. Detta trots att jag verkligen vill skriva. Det finns så mycket som jag vill ha sagt, så mycket text som jag vill ha ut. Men det låser sig vid varje försök.

    Bloggen förr i tiden

    En gång i tiden så kunde jag blogga en massa. Jag producerade texter på löpande band ett tag. Det kom inlägg varje dag, till och med mer än ett per dag. En gång i tiden så gillade jag att skriva och jag hade lätt för det.

    Men under de senaste åren så har något hänt med mig. Även om jag har tankar och idéer om sådant som jag vill ha skrivet, så går det bara inte att få till det. På något sätt så låser det sig totalt för mig. Jag har fruktansvärt svårt för att skriva det jag vill ha skrivet helt enkelt. Så pass svårt att jag inte alltid mer bra av att försöka.

    Tidningsskrivande

    Problemet gäller inte bara blogginlägg förresten. Jag jobbar lite lätt med en tidning, en föreningstidning som kommer ut 4 gånger per år. För ett bra tag sedan så fick jag frågan om jag ville skriva en kort text. Det var en artikel som skulle vara på baksidan av tidningen och som med en stor bild och en kort text skulle presentera en person. Jag fick en massa fakta och det var egentligen bara att mer eller mindre skriva av det jag fick. Skulle bara göra vissa ändringar och omformuleringar. Det gick helt okey.  Det tog visserligen ovanligt lång tid för en sådan kort text, men jag fick ihop det till slut.

    Senare så fick jag frågan om jag ville skriva en större artikel till ett par foton som jag hade hittat (jag jobbar en del med just foton till tidningen). Med en viss tvekan så tackade jag ja till detta, vilket kanske så här i efterhand var dumt. Visst, artikeln blev rätt bra, det tycker till och med jag. Men det tog tid och jag kände att jag inte alltid mådde så bra av att skriva under tiden jag skrev.

    Slutet av tidningskarriären

    Sen så fick jag en förfrågan om att skriva ännu en artikel. Jag tackade med en hel del ångest ja till detta och påbörjade researcharbetet. Sedan så skulle jag börja skriva, men det låste sig totalt och jag gick inte ihop något alls. Eller rättare sagt, jag fick ihop en lång text, men det var ingen bra text, långt ifrån. Nu så börjande jag återigen känna att jag inte mådde bra av att skriva detta. Så jag fick meddela att jag lade ner jobbet. Jag har sparat texten i min dator. Någon gång i framtiden tar jag kanske fram den och gör ett nytt försök. Det kan bli en nystart även där en vacker dag.

    Bloggens liv denna gång

    Så det blir som sagt en nystart, igen, för denna blogg. Kanske blir det bara ett par inlägg och sedan så tröttnar jag. Kanske blir det som förr, en massa inlägg under en lång tid framöver.

    Detta får framtiden utvisa. Jag skall i alla fall försöka skriva. För som jag skrev i inledningen till detta inlägg så finns det egentligen en massa som jag vill ha sagt. Nu gäller det bara att få ihop det till ett antal blogginlägg.

    Fotot är skapat med ChatGPT